I fadrns, sonens och den heliga andens namn, amen!

Igår var en sorlig och fin dag på samma gång. Min mobror avled för ett tag sedan och igår var det dags att ta ett sista farväl, och ett på åtrseende. Det var så fint i kapellet och hela släkten var här för att minnas och lyssna till prästens ord. Prästen var väldigt gammaldags på ett modernt sätt. Jag gillade henne. Det kändes nästan som att jag själv ville bli präst för ett tag. De kändes så rätt de hon sa. Det blev jobbigt när morfar skulle ta farväl, tankarna om mormor kom upp och de tog knäcken. "Hälsa mormor" blev mitt sista farväl till min morbror Bengt!
.
Men gårdagen var som sagt var inte bara sorg. Min lillebror Michael fyllde även år dagen till ära. Vi sjöng för honom och prästen, som var med ner till oss på fika, sjöng nog högst av alla. Pressenter öppnades och skratt hördes istället för gråt. Senare skulle vi äta, och även fast de alltid är födelsedags-barnet som ska bestämma vad, så fick jag som vanligt min vilja fram genom min höga stämma. Haha. Pizza!
.
Så ner till staden åker vi (elle upp kanske de blir?) och Sandra har i förväg ringt och beställt vad vi ska ha. Men hon glömde den lilla ditaljen om att vi skulle äta där. Dom hade då lagt ner allt i kartonger och de blev lite pinsamt när 10 personer kommer in som har köpt pizza för 860 kroner. Haha. Men de är så trevliga på Acapulco så de gick bara bra att få ut allt på tallrikar! Bra jobbat Sandra, bra jobb!
.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0