KO 2012-01-28
"Den lantbruksskoleutbildade yngre generationen kom istället hem med en modern idé: att döpa korna efter deras mödrar."
.
När alla hade en och annan ko, som vi har katter ungefär idag, så gick de bra att döpa dom till personliga namn. Hade man bara några stycken var det inte svårt att hålla reda på alla namn dom fick. De personliga banden stärktes på ett mer individuellt sätt än idag. Färre bönder = de som finns kvar måste skaffa fler kor. de blev inte lika personligt, och att döpa och sedan hålla reda på vad var och en av dom hette blev svårare och svårare. De var itne längre bara familjen som jobbade med korna utan man började anställa på ett annat sätt, och då blev dett svårt att förstå vilken ko man pratade om, då alla hade olika smeknamn på dom.
.
Idag är mer numret de man går på, vilke är ett väldigt enkelt system för att hålla ordning på vem som är vem. Att dom har ett "riktigt" namn tänker jag knappt på. Den ända gången jag kan tänka mig att man kan använda sig av de är att se just vilka som är släckt. Då alla döttrar får sin mammas namn kan man lätt se vem som är dotter till vem.
.
De finns två kossor på jobbet som de nämner vid namn, Ulla och Eivor. Varför vet jag inte, men de är inga ungdomar precis så måste vara att dom varit med länge och alltid hetat just sina namn. Men ibörjan var det svårt innan man förstod vilka kor som var just Ulla och Eivor, då dett finns sådär 10 av varje. Haha.
.
Kommentarer
Trackback
